Porslinsmålning var en viktig del av Annelis liv framför allt under 1970-talet. Här är ett av hennes första alster, tror vi, från 1971. Vi tror motivet är föräldrahemmet i Tullus på Rödön i Jämtland.

Denna porslinstavla hängde ovanför Annelis säng de sista åren på Gellinergården i Gällö.

En bild från Tullus skola våren 1948 (smart lärare som skrev tid och plats på svarta tavlan i bakgrunden!). Anneli, 12 år, i bakre raden längst till höger.

En bild till från bröllopet i Näskotts kyrka 1961. Brudnäbbar är Ulla och Kerstin Grönlund, och (tror vi) Göran Öhrlander.

Anneli Grönlund, född Väänänen 12 oktober 1935 i Joloskylä, utanför Uleåborg i Finland. Död 26 december 2017 på Nya Gellinergården i Gällö, Revsunds socken. 

Saini Anneli Väänänen var ett av åtta barn till båtbyggaren Johan Pekka och Hilma Maria. När finska vinterkriget kom följde hennes äldre bror Martti Väänänen henne till Haparanda där hon sattes på tåget till Jämtland och hamnade hos Gerda och John Reinklou i Tullus. Där blev hon sedan kvar till vuxen ålder. Även om hon aldrig blev formellt adopterad betraktade hon Gerda och John som sina föräldrar. Hon gick i skola först i Tullus, sedan i Ytterån. När det var dags att flytta hemifrån hamnade hon först i Revsund, som barnflicka till system Emy, och sedan i Bräcke, där mor Gerda ordnat en lärlingsplats som konditor. Konditorkunskaperna kom flitigt till nytta på släktkalas och andra festliga tillfällen genom livet.

Under tiden i Bräcke träffade hon sin blivande man på en dans i Gällö, Lars-Olov Grönlund från Stavre. Anneli och Lars Olov gifte sig 1961 i Näskotts kyrka. Lars-Olov var finsnickare och fick jobb som slöjdlärare i Liden, där deras första gemensamma hem stod. 

1963 flyttade de till Linköping för att Lars-Olov skulle läsa in formell slöjdlärarexamen. Där föddes sonen Erik. Efter en kort tid i Västbyn på Frösön, flyttade de till Hassela i norra Hälsingland. L-O jobbade på skolan, och Anneli var dagmamma (bland annat till Urban Hagblom, så småningom sportchef för GIF Sundsvall). Under Hassela-tiden föddes också dottern Anna. 1970 flyttade de till Harmånger där de sedan blev kvar de kommande 15 åren. 

Anneli hade konstnärlig talang från barnsben och mor Gerda uppmuntrade henne att rita och måla (Brodern Martti från Finland, blev så småningom en känd skulptör). Under tiden i Harmånger kanaliserade hon denna talang in i porslinsmålning. De köpte en egen brännugn och Anneli höll kvällskurser, och kurser för skolbarnen på fria valet. Hos de flesta i vänkretsen finns idag serviser och andra målade porslinssaker som hon tyckte om att ge bort. 

Under senare delen av tiden i Harmånger drabbades hon av svår migrän, något som bidrog till att hon i mitten på 80-talet flyttade till lugnet på landet i Lars-Olovs föräldrahem, Kolgårn, i Stavre. Lars-Olov följde snart efter, och i Kolgårn bodde de sedan livet ut, så när som på Annelis sista år då hon flyttade till äldreboendet Gellinergården i Gällö. På Kolgårn pysslade hon mycket i trädgården, och tillbringade tid med barnbarnet Emma. Tyvärr satte migränen stopp för porslinsmålningen, men konstnärsådran kanaliserades istället i virkning och en del syarbeten. Anneli blev 82 år.